Privat eller Publikt?

 Jakarta 2011-04-27

Vilka saker håller man för sig själv, vad delar man med sig till sina närmaste vänner, och vad berättar man för bekantar? Svaret på dessa frågor varierar kraftigt beroende på vilken kultur man kommer ifrån.

På en skala mellan de mest- och de minst öppenhjärtiga jag känner ligger filippinare i toppen. På en fest där samtalsämnet gled in på "hur träffade du din partner" berättade en av mina filippinska vänner glatt om hur de träffades. Historien började på liknande sätt som om en svensk skulle berättat den, men fortsatte bli mer och mer detaljerad ju längre den fortskred. Till slut visste vi som lyssnade allting från färgen på det unga parets underkläder till den vånda tjejen kände dagen efter när hon funderade på konsekvenserna av oskyddat sex.

Indonesier får sägas ligga ett litet snäpp efter filippinare när det gäller att dela med sig av sitt privatliv. Häromdagen småpratade jag med en lokal kollega. Vi har tidigare jobbat på samma våningsplan, men kan inte påstås vara mer än ytligt bekanta. Han frågade hur det var med Adam, vilket så småningom ledde till att jag frågade ifall han själv har barn. Jo, en son hade det blivit. Men endast ett barn. Här hade han kunnat slutat. Men istället fortsatte han berätta om att trots att han hade slutat använda kondom så hade det inte givit något resultat. Just då anlände hans hiss och han ursäktade sig och försvann. Tidigare upplevelser jag haft med indonesiska bekantar inkluderar sekreterare som tipsat varandra om dagen-efter piller, och otaliga Facebook inlägg till de 400 närmaste vännerna om allting från kärleksproblem till misstänkt ofrivillig graviditet.

Så hur kommer det sig att vi svenskar som växt upp i ett sekulärt samhälle med så mycket mer personlig frihet och liberala värderingar, har så annorlunda uppfattning om vad som är privat?

//Jimmy

Permanent Uppehållstillstånd

Jakarta 2011-04-17

Den nya immigrationslagen som jag tidigare skrev om har antogs den 8 april av parlamentet.

Den ger bl a möjlighet för utlänningar gifta med indonesiska medborgare och deras barn att få permanent uppehålls- och arbetstillstånd i Indonesien. Lagen skall godkännas av presidenten inom 30 dagar, innan den börjar att gälla.

Mer information finns bl a här i en debattartikel skriven av en parlamentsledamot.

//Jimmy

Credit Card Fraud

Jakarta 2011-04-17

Det har varit en tuff månad för Citi Bank i Indonesien.

Först avslöjades att en högre tjänsteman svindlat kunder på runt två miljoner USD. Kort där efter dog en bankkund under mystiska omständigheter inne på ett Citi Bank kontor, i samband med att några biffiga inkasso-killar skrämde livet ur honom. Men inget ont som inte har något gott med sig, som min gamla mamma brukar säga.

För tack vare dödsfallet fick jag förklarat för mig hur kreditbolagen i Indonesien opererar. Men först lite bakgrundsinformation.

Det går inte att undgå alla erbjudande som butiker och restauranger har i Indonesien. Rabatter på 30 till 50% är inte ovanliga ifall man betalar med en viss banks kreditkort. Och samma sak när vi var på resemässa för två veckor sedan. Alla supererbjudanden hade en sak gemensamt: betala med kreditkort från bank X och få massiv rabatt. Har du inget kort? Inga problem! Vi fixar ett direkt på plats.

Vän av ordning frågar sig genast: hur är det möjligt för en bank att erbjuda så höga rabatter bara för att man köper med deras kort? Killen som dog på bankkontoret visste svaret. Så länge du betalar din månadsfaktura i tid är det inga problem. Men är du en dag sen debiteras du tre procents ränta PER DAG från transaktionsdatumet. Sug på den.

Med tanke på den avslappnade attityden i detta land när det gäller betalningsdatum, i kombination med en filosofi om att skjuta problem framför sig, är det lätt att inse att kreditkorten inte är vanliga kassakor. De är finansvärldens Belgian Blue på steroider.

Killen som dog trodde sig ha 47 miljoner Rp i skuld till banken. Fast med ränta hade han kommit upp i runt 100 miljoner.

I mediarapporteringens kölvatten har fokusen hamnat på huruvida bankerna använder för tuffa indrivningsmetoder. Ockerräntorna för kreditkort talas det däremot tyst om. 

//Jimmy

En Perfekt Spark

Jakarta 2011-04-17


"This is an EX mobile phone…"

Idag fick Adam till sin första perfekta spark.

Han har övat i veckor för att få till den rätta kombinationen av styrka och träffbild. Så det var inte förvånande att när han väl fick till det brast han ut i ett stort garv.

Det gjorde däremot inte hans mamma. Det Adams fot träffade var nämligen hennes mobiltelefon. Den for i en perfekt båge från soffan ner i marmorgolvet och landade med en duns.

Och tystnade för första gången på flera månader.

//Jimmy

Kuala Lumpur

2011-04-16 Jakarta


KL morning skyline with Petronas Towers 

Jag reste till Kuala Lumpur i veckan för ett möte. Det var min premiärresa till Malaysia och KL.

Staden har samma variation av grönska och moderna byggnader som Singapore, med skillnaden att allting känns mindre i KL. Vi landade sent på kvällen och åkte på i det närmaste tom motorväg in till centrum. Det känns minst sagt annorlunda mot Jakartas dygnet-runt trafik. 

KL ligger endast två timmars flygresa från Jakarta men p g a att de ligger en timmes tidzon före så förlorar man i praktiken tre timmar.

Malaysia och Indonesien förhåller sig språkligt ungefär som Sverige och Danmark. Kulturellt är det samma sak. Danser, sånger och hantverk är väldigt lika mellan länderna. Fast till skillnad mot de nordiska länderna där vi känner samhörighet tack vare vår gemensamma kultur, används kulturen här som ett politiskt verktyg för att rikta fokus mot yttre hot. För ett par år sedan bröt det t ex ut ett verbalt krig om vilket land som egentligen hade rätten att kalla sig batikens födelseplats.

Att vara i KL är lite som att landa i var som kunnat vara en renare och mer välorganiserad variant av Jakarta. Staden har inga tiggare i gatukorsningarna, inga motorcykeltaxis, inga Bajaj taxis (eller tuk-tuk som de kallas i Thailand). KL har som sagt rikligt med gröna ytor, fast till skillnad mot i Jakarta används de inte för att dumpa skräp. Så för den oerfarna resenären känns KL som asien-light variant där alla talar engelska och mat och shopping finns överallt.

Fast när det gäller vänlighet och service ligger Jakarta flera snäpp bättre till. Till att börja med så är det knappt någon i KL som ler mot en. I Jakarta möts man alltid av ett vänligt leende. Och när det gäller service ligger KL ljusår ifrån Jakarta. När vi försökte boka hotell-transport till kontoret kvällen före möttes vi av frågetecken. Kom tillbaka imorgon bitti, blev svaret. Dagen efter fick vi reda på att det fanns en shuttle-buss till vårt kontor som de kvällen före inte upplyst om. Utanför fanns en lång rad av taxi-bilar som väntade, men det tog dem 30 minuter att ordna transport. Och när vi skulle hämtas upp på eftermiddagen blev vi utställda av chauffören från hotellet när vi var 15 minuter sena.

Indonesien lyckas bara attrahera runt 6 miljoner turister per år, medan Malaysia har närmare 20 miljoner besökare. Det märks tydligt när man befinner sig i KL. Vissa delar av staden verkar ha mer turister än lokalbefolkning. Malaysia är en populär destination för araber att åka till. Det var länge sedan jag såg så många kvinnor i burka som under dessa dagar.

En av KLs största tillgångar är dess indiska befolkning. Överallt finns små billiga gaturestauranger med god indisk mat. Bara det är skäl nog för ett besök. 

//Jimmy

Gifte sig med skäggiga damen?

Jakarta 2011-04-02


Fransiska and Umar

Jakarta Post rapporterar idag om den Muhammed Umar, som efter sex månaders äktenskap fick reda på att hans fru var en man. Hans "fru" riskerar nu åtal och upp till sju års fängelse för att ha vilselett sin make.

Enligt tidningen så var det grannarna som fattade misstanke om att allting inte stod rätt till. De krävde att frun skulle genomföra en läkarundersökning för att styrka sitt kön. När frun istället valde att fejka ett intyg, avslöjades bluffen.

Detta måste vara en av de bästa bortförklaringar som någon någonsin kommit på. Det faktum att det var grannarna som var mest drivande i denna historia indikerar ju att mannen inte var speciellt missnöjd med äktenskapet.

Men det är en bit kvar innan Indonesien kommer att erkänna samkönade äktenskap.

//Jimmy

Indonesien lanserar uppehållstillstånd

Jakarta 2011-04-02

Indonesien är lite unikt när i den bemärkelsen att än så länge existerar inte konceptet uppehållstillstånd.

För närvarande existerar bara medborgarskap, vilket innebär att utlänningar som vill bo och arbeta här måste förlita sig på tidsbegränsade visa på max ett år i taget. Alternativt, avsäga sig sitt hemlands medborgarskap för ett indonesiskt.

Det första alternativet är dyrt, och kräver sponsorskap av ett internationellt företag. Att överge sitt medborgarskap för ett Indonesiskt är för de flesta inte något alternativ.

Just nu så behandlas ett lagförslag på att ändra immigrations lagstiftningen. Det vänder sig primärt till familjer där den ena makan är av icke-indonesisk nationalitet. Ifall förslaget går igenom så skulle det vara möjligt att få uppehållstillstånd för personer gifta med en indonesisk medborgare. Uppehållstillståndet ger en rätt att bosätta sig och att arbeta i Indonesien. Samma sak gäller barn födda i mix-äktenskap. Idag kan de ha dubbla medborgarskap upp till 18 års ålder. För dem som väljer bort sitt indonesiska medborgarskap skulle det bli möjligt att få uppehållstillstånd istället.

Som vanligt när det gäller det här landet så brukar det finnas en hake. Det finns inte en regel som immigrations tjänstemän inte kan finna ett sätt att tjäna extra pengar på. Den som lever får se.

En artikeln i Jakarta Globe i ämnet finns att läsa här.

//Jimmy